ECB:s penningpolitiska strategiutlåtande

1. Perioden med låg inflation och inflationsökningen efter pandemin understryker vikten av en penningpolitisk strategi som möjliggör för ECB-rådet att effektivt bemöta större förändringar i inflationsmiljön. Pågående strukturella förändringar relaterade till geopolitik, digitalisering, artificiell intelligens, demografi, hot mot miljömässig hållbarhet och förändringar i det internationella finansiella systemet tyder på att inflationsmiljön kommer att vara fortsatt osäker och potentiellt mer volatil, med större målavvikelser i båda riktningarna, vilket medför utmaningar för penningpolitiken. En mer motståndskraftig finansiell arkitektur skulle, om den fick stöd av framsteg avseende spar- och investeringsunionen, fullbordande av bankunionen och införande av en digital euro, ge mer effektivitet åt penningpolitiken i denna föränderliga miljö.
2. ECB:s penningpolitiska strategi både styrs och begränsas av det mandat som tilldelats genom fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. ECB:s huvudsakliga mål är att upprätthålla prisstabilitet i euroområdet. Utan att åsidosätta prisstabilitetsmålet ska Eurosystemet stödja den allmänna ekonomiska politiken i Europeiska unionen i syfte att bidra till att förverkliga unionens mål enligt artikel 3 i fördraget om Europeiska unionen. De målen inbegriper en balanserad ekonomisk tillväxt, en social marknadsekonomi med hög konkurrenskraft där full sysselsättning och sociala framsteg eftersträvas samt en hög miljöskyddsnivå och en bättre miljö. Dessutom ska Eurosystemet medverka till att de behöriga myndigheterna smidigt kan genomföra sin politik när det gäller tillsyn av kreditinstitut och det finansiella systemets stabilitet.
3. ECB-rådet bekräftar att det harmoniserade indexet för konsumentpriser (HIKP) är det lämpligaste prismåttet för att bedöma om prisstabilitetsmålet uppnås. ECB-rådet är dock fortsatt av uppfattningen att inräknande av kostnaderna för ägarbebodda bostäder i det harmoniserade konsumentprisindexet (HIKP) bättre skulle återspegla den inflationstakt som är relevant för hushållen Följaktligen beaktar ECB-rådet i sina penningpolitiska bedömningar inflationsmått som inkluderar uppskattningar av kostnaderna för ägarbebodda bostäder som användbara dubbelkontroller i sin bredare uppsättning kompletterande inflationsindikatorer.
4. Genom sin positiva effekt på trendnivån för nominella räntor ger en inflationsbuffert över noll procent penningpolitiken utrymme för räntesänkningar i lägen av ogynnsam utveckling samt en säkerhetsmarginal mot inflationshot. Framför allt utgör den effektiva nedre gränsen för nominella räntor en begränsning för genomförandet av penningpolitiken i ett läge av signifikanta disinflationschocker. Bättre möjligheter att göra makroekonomiska och sektorövergripande anpassningar inom euroområdet, nedåtriktade nominella stelheter och mätfel kan utgöra en anledning att ha en inflationsbuffert.
5. ECB-rådet anser att prisstabilitet bäst kan upprätthållas genom att sätta ett mål på två procent på medellång sikt. ECB-rådets åtagande om att hålla sig kring detta mål är symmetriskt. Symmetri innebär att ECB-rådet anser att negativa och positiva avvikelser från detta mål är lika oönskade. Inflationsmålet på två procent sätter ett klart ankare för inflationsförväntningarna, vilket är viktigt för att upprätthålla prisstabilitet.
6. För att bevara symmetrin i inflationsmålet, bekräftade ECB-rådet vikten av lämpligt kraftfulla eller ihållande penningpolitiska åtgärder som respons på stora, ihållande inflationsavvikelser från målet, i båda riktningarna, i syfte att undvika att avvikelserna från inflationsmålet blir permanenta genom att tappa förankring. I händelse av signifikanta disinflationschocker måste man även ta den effektiva nedre gränsen för nominella räntor med i beräkningen. I händelse av signifikanta disinflationschocker måste man även ta eventuella icke-linjäriteter i pris- och lönesättning med i beräkningen.
7. ECB-rådet bekräftar den medelfristiga inriktningen på sin penningpolitiska strategi. Detta ger utrymme för oundvikliga kortfristiga inflationsavvikelser från målet samt även för fördröjningar och osäkerhet i den penningpolitiska transmissionen till ekonomin och inflationen. Den medelfristiga inriktningens flexibilitet beaktar att den lämpliga penningpolitiska responsen på avvikelser från inflationsmålet är kontextspecifika och beror på orsak, omfattning och varaktighet. Under förutsättning av att inflationsförväntningarna är förankrade kan ECB-rådet även i sina penningpolitiska beslut ta hänsyn till andra överväganden som är relevanta för dess strävan efter prisstabilitet.
8. ECB-rådet är fast beslutet att bedriva en penningpolitik som säkerställer att inflationen stabiliseras på tvåprocentsmålet på medellång sikt. Det primära penningpolitiska instrumentet är ECB:s styrräntor. ECB-rådet får även vid behov använda andra instrument för att styra den penningpolitiska inriktningen när styrräntorna är nära den lägre gränsen eller för att bevara en smidig transmission av penningpolitiken. Sådana instrument inbegriper långfristiga refinansieringstransaktioner, köp av värdepapper, negativa räntor och framåtblickande vägledning. ECB-rådet kommer att fortsätta att reagera flexibelt på nya utmaningar när de uppstår och i förekommande fall överväga att använda nya instrument för att upprätthålla prisstabilitet, vilket framgår av introduktionen av transmissionsskyddsinstrumentet 2022. Val, utformning och implementering av instrument kommer att möjliggöra en snabb respons på nya chocker och på lämpligt sätt återspegla de avsedda syftena, oavsett om det rör sig om kalibrering av penningpolitisk inriktning eller skydd av penningpolitisk transmission, med förbehåll för en omfattande proportionalitetsbedömning.
9. En integrerad bedömning av alla relevanta faktorer ligger till grund för ECB-rådets penningpolitiska beslut, inbegripet en bedömning av beslutens proportionalitet och potentiella sidoeffekter. Härvidlag beaktas inte bara den mest sannolika inflationsbanan och ekonomiutvecklingen utan även kringliggande risker och osäkerhet, bland annat genom lämplig användning av scenario- och känslighetsanalyser. Den integrerade bedömningen bygger på två korsberoende analyser: den ekonomiska analysen och penningmängds- och finansanalysen. Inom detta ramverk fokuserar den ekonomiska analysen på real och nominell ekonomisk utveckling medan penningmängds- och finansanalysen granskar monetära och finansiella indikatorer med fokus på den monetära transmissionsmekanismen och möjliga risker för prisstabilitet på medellång sikt från finansiella obalanser och monetära faktorer. Den framträdande roll som makrofinansiella kopplingar har i ekonomisk, monetär och finansiell utveckling kräver att detta ömsesidiga beroendeförhållande mellan de två analyserna fullt ut införlivas. Detta ramverk återspeglar vikten av att övervaka både transmissionsmekanismen och potentiella sidoeffekter för att kalibrera penningpolitiska instrument samt insikten om att finansiell stabilitet är en förutsättning för prisstabilitet. I detta avseende är motståndskraft i finanssektorn en nödvändig förutsättning för att hindra en potentiell konflikt mellan prisstabilitet och finansiell stabilitet. ECB-rådet bedömer systematisk samspelet mellan penningpolitik och finansiell stabilitet med jämna intervall.
10. Klimatförändringar har genomgripande konsekvenser för prisstabilitet genom sina effekter på strukturen och de cykliska krafterna i ekonomin och finansiella systemet. Att ta itu med klimatförändringar är en omfattande global utmaning och en policyprioritering för Europeiska unionen. Inom sitt mandat, och i linje med EU:s mål och målsättningar, är ECB-rådet fast beslutet att säkerställa att Eurosystemet fullt ut beaktar hur klimatförändringar och miljöförstörelse påverkar penningpolitik och centralbanksverksamhet.
11. ECB:s penningpolitik får större verkan genom tydlig information om penningpolitiska beslut och bakomliggande skäl i form av det penningpolitiska utlåtandet, presskonferensen, den ekonomiska rapporten samt penningpolitiska redogörelser. Dessa produkter kompletteras av skiktade och visualiserade versioner av informationen om penningpolitiken, riktade mot en bred publik, vilket är avgörande för att säkerställa allmänhetens förståelse och förtroende för ECB:s agerande. ECB-rådet kommer att fortsätta att anpassa sitt tillvägagångssätt allt eftersom kommunikationslandskapet förändras.
12. ECB-rådet kommer regelbundet att bedöma den penningpolitiska strategins lämplighet. Nästa bedömning väntas 2030.