Sökalternativ
Hem Media Förklaringar Forskning och publikationer Statistik Penningpolitik €uron Betalningar och marknader Karriär och jobb
Förslag
Sortera efter
  • PRESSMEDDELANDE

ECB:s årsredovisning för 2023

22 februari 2024

  • ECB rapporterar förluster på 1,3 miljarder euro (2022: noll) efter uttag på 6,6 miljarder euro från avsättningen för finansiella risker
  • Förlusten överförs till ECB:s balansräkning och kvittas mot framtida vinster

Europeiska centralbankens (ECB) reviderade årsredovisning för 2023 visar en förlust på 1 266 miljoner euro (2022: noll) som kommer att föras över till ECB:s balansräkning för att kvittas mot framtida vinster. Denna förlust tar hänsyn till att hela avsättningen för finansiella risker på 6 620 miljoner euro använts, vilket delvis täckte förlusterna under året. För 2023 kommer ingen vinstutdelning till de nationella centralbankerna i euroområdet att ske.

Förlusten, efter nästan två decennier av betydande vinster, återspeglar den roll och de nödvändiga politiska åtgärder som Eurosystemet fått vidta för att uppfylla sitt huvudmål att upprätthålla prisstabilitet och påverkar inte ECB:s förmåga att bedriva en effektiv penningpolitik. Höjningen av ECB:s styrräntor i syfte att bekämpa inflationen i euroområdet resulterade i ökade räntekostnader på de av ECB:s skulder som löper med rörlig ränta. Ränteintäkterna på ECB:s tillgångar ökade emellertid inte i samma utsträckning eller i samma takt, eftersom dessa tillgångar till stor del har fast ränta och långa löptider. ECB kommer sannolikt att ådra sig förluster under de närmaste åren men förväntas sedan återgå till hållbara vinster. ECB:s finansiella styrka understryks ytterligare av dess kapital och betydande värderegleringskonton, som tillsammans uppgick till 46 miljarder euro i slutet av 2023. ECB kan i vilket fall som helst bedriva sin verksamhet effektivt och fullgöra sitt huvudmål att upprätthålla prisstabilitet, oavsett förluster.

För 2023 uppgick ECB:s räntekostnader netto till 7 193 miljoner euro (2022: 900 miljoner euro nettoränteintäkter), främst som resultat av räntekostnader från ECB:s nettoskuld i Target som uppgick till 14 236 miljoner euro (2022: 2 075 miljoner euro). De högre kostnaderna berodde på höjningen av räntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna, som är den ränta som används för att betala ränta på denna skuld och som ökade från ett genomsnitt på 0,6 procent 2022 till ett genomsnitt på 3,8 procent 2023. Höjningen av räntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna ledde också till en ökning i ränteintäkterna på ECB:s andel av totalt antal eurosedlar i omlopp och de räntekostnader som betalas till de nationella centralbankerna som ersättning för deras fordringar avseende valutareserver som överförts till ECB, vilka uppgick till 4 817 miljoner euro respektive 1 335 miljoner euro (2022: 736 miljoner euro respektive 201 miljoner euro). Nettoränteintäkter på värdepapper som innehas för penningpolitiska syften ökade till 3 467 miljoner euro (2022: 1 534 miljoner euro), medan nettoränteintäkterna på valutareserver ökade till 2 382 miljoner euro (2022: 798 miljoner euro). Dessa ökningar berodde främst på högre genomsnittliga räntor i euroområdet respektive USA 2023.

Nedskrivningar uppgick till 38 miljoner euro (2022: 1 840 miljoner euro), huvudsakligen som resultat av orealiserade prisförluster på ett antal värdepapper i US-dollar och portföljer för egna medel.

Värdeminskningstester har gjorts på värdepapper som ECB innehar för penningpolitiska syften. Dessa portföljer värderas till upplupet anskaffningsvärde (med avdrag för värdeminskning). Baserat på dessa testresultat bokfördes inga värdeminskningsförluster i dessa ECB-portföljer.

Totala personalkostnader ökade till 676 miljoner euro (2022: 652 miljoner euro), vilket berodde på det högre genomsnittliga antalet anställda 2023, främst inom banktillsyn, samt på lönejusteringar. Övriga administrativa kostnader ökade till 596 miljoner euro (2022: 572 miljoner euro), vilket främst berodde på återgången till full verksamhet efter pandemin, framför allt inom banktillsyn, samt på inflationseffekter.

Intäkter från tillsynsavgifter, som tagits ut från avgifter för att täcka de kostnader som ECB har haft för sin tillsynsverksamhet, uppgick till 654 miljoner euro (2022: 594 miljoner euro).

Den totala storleken på ECB:s balansräkning minskade med 24 miljarder euro till 674 miljarder euro (2022: 699 miljarder euro). Minskningen berodde främst på att innehaven i APP-programmet (program för köp av tillgångar) gradvis minskade till följd av att endast partiella återinvesteringar av förfall av värdepapper i denna portfölj gjordes mellan mars och juni 2023 och att sådana återinvesteringar helt avslutades från och med juli 2023.

Eurosystemets konsoliderade balansräkning

Storleken på Eurosystemets konsoliderade balansräkning, som omfattar tillgångar och skulder av euroområdets nationella centralbanker och ECB gentemot tredje parter, var 6 935 miljarder euro i slutet av 2023 (2022: 7 951 miljarder euro). Minskningen jämfört med föregående år berodde främst på att Eurosystemets utlåning minskade till 410 miljarder euro (2022: 1 324 miljarder euro) till stor del som resultat av förfall och förtida återbetalningar av belopp som lånats i den tredje serien av riktade långfristiga refinansieringstransaktioner (TLTRO III). Dessutom minskade Eurosystemets innehav av värdepapper som innehas för penningpolitiska syften med 243 miljarder euro till 4 694 miljarder euro (2022: 4 937 miljarder euro), främst beroende på inlösen. Innehaven inom APP minskade med 228 miljarder euro till 3 026 miljarder euro och innehaven i PEPP-programmet (stödköpsprogram föranlett av pandemin) minskade med 15 miljarder euro till 1 666 miljarder euro.

Frågor från media kan riktas till William Lelieveldt, tfn +496913447316.

Anm.:

KONTAKT

Europeiska centralbanken

Generaldirektorat Kommunikation och språktjänster

Texten får återges om källan anges.

Kontakt för media