PRESSMEDDELANDE
Översyn av det kvantitativa referensvärdet för penningmängdens tillväxt
5 december 2002
Översyn av referensvärdet
Vid sammanträdet den 5 december 2002 granskade ECB-rådet referensvärdet för penningmängdens tillväxt. Det beslutade att det nuvarande referensvärdet, mätt som den årliga ökningstakten för det breda penningmängdsaggregatet M3 skall ligga kvar på 4½ %.
Beslutet fattades mot bakgrund av att tillgängliga uppgifter fortsätter att stödja de antaganden som användes för att beräkna det första referensvärdet i december 1998, dvs. trenden för den potentiella tillväxttakten på 2–2½ % per år och en trendmässig årlig nedgång i omloppshastigheten i M3 i euroområdet på ½–1 %.
Vad gäller antagandena för trenden för den potentiella tillväxttakten anser ECB-rådet att det inte finns några bevis på strukturförändringar i euroområdet som skulle kunna föranleda en revidering av antagandet som ligger till grund för referensvärdet. Att uppnå högre potentiell tillväxt i euroområdet, vilket det finns ett brådskande behov av, förblir beroende av att ytterligare strukturreformer kan genomföras framför allt på varu- och arbetsmarknaderna. Mot bakgrund av detta kommer ECB-rådet att fortsätta att övervaka uppgifter om produktivitetstillväxten i euroområdet och ECB:s penningpolitik kommer att ta sådan information i beaktande när så är lämpligt.
Vad gäller antagandet för trenden för omloppshastigheten i M3 visar aktuell information att den fortfarande är aktuell.
ECB-rådet kommer att göra en ny granskning av referensvärdet i december 2003.
Bakgrund: ECB:s penningpolitiska strategi och referensvärdet
ECB-rådet vill påminna om nedanstående egenskaper hos referensvärdet och dess roll för ECB:s penningpolitiska strategi.
- I den första pelaren för ECB:s penningpolitiska strategi har penningmängden en framträdande roll eftersom inflation i grunden är ett monetärt fenomen på medellång till lång sikt. En av nationalekonomins grundläggande principer är att det råder ett nära samband mellan pengar och priser på medellång sikt och det är alltså viktigt för varje centralbank som vill bevara prisstabiliteten att analysera långvariga monetära trender. Att analysera informationen i penningmängds- och kreditaggregaten hjälper centralbanken att se längre fram än de övergående effekterna av olika chocker och att bibehålla penningpolitikens inriktning på medellång sikt. Det stämmer även överens med ECB-rådets erfarenhet, sedan starten av etapp tre av Ekonomiska och monetära unionen, att analysen av den monetära utvecklingen i allmänhet men den av M3 i synnerhet har visat sig mycket användbar vid bedömning av den ekonomiska situationen och för att ta penningpolitiska beslut. Dessutom visar tidigare erfarenhet att perioder med övervärderade tillgångspriser förefaller ha varit förenade med en stark penningmängds- och kredittillväxt. Analysen av penningmängds- och kreditaggregat kan hjälpa till att identifiera uppbyggnaden av finansiella obalanser som i sin tur kan få följder på prisstabiliteten.
- I syfte att upplysa allmänheten om hur viktig penningmängden är, beslutade ECB-rådet i oktober 1998 att sätta ett kvantitativt referensvärde för tillväxten i ett brett penningmängdsaggregat. I december 1998 tillkännagav ECB-rådet det första referensvärdet på 4½ % årlig tillväxt i det breda penningmängdsaggregatet M3. Ett flertal undersökningar har gett empiriska bevis på att villkoren för att tillkännage ett referensvärde, dvs stabil efterfrågan på pengar, uppfylls för euroområdet. Dessutom visar studier att M3 har goda egenskaper som ledande indikator för prisutvecklingen på medellång sikt.
- Referensvärdet beräknas på ett sätt som är konsekvent med – och bidrar till att uppnå – prisstabilitet. Härledningen av referensvärdet baseras därför på ECB:s definition av prisstabilitet, dvs. att den årliga ökningen i det harmoniserade konsumentprisindexet (HIKP) för euroområdet skall ligga under 2 %. För att vara förenligt med den medelfristiga inriktningen på ECB:s penningpolitik har referensvärdet beräknats med hjälp av antaganden om trenden för omloppshastigheten i M3 på medellång sikt och trenden för den potentiella tillväxttakten. Vid sammanträdet den 5 december 2002 omprövade och bekräftade ECB-rådet de antaganden som ligger bakom derivationen av referensvärdet på medellång sikt.
Mot bakgrund av definitionen av prisstabilitet och dessa två antaganden beslutade ECB-rådet att bekräfta det nuvarande referensvärdet för penningmängdstillväxt, dvs. en årlig ökningstakt för M3 på 4½ %. ECB-rådet kommer att fortsätta att bedöma den monetära utvecklingen i relation till referensvärdet baserat på ett tremånaders glidande medeltal för ökningstakten mätt på årsbasis och kommer även fortsättningsvis att koncentrera sina bedömningar av likviditetsläget i euroområdet på analyser av de bestående avvikelserna från referensvärdet och de underliggande skälen till dessa avvikelser.
- Omloppshastigheten i M3 sjunker i en takt på mellan ½ % och 1 % per år och
- den potentiella produktionen växer med en trendmässig tillväxttakt mellan 2 % och 2½ % per år.
- ECB-rådet önskar understryka att referensvärdet för penningmängdstillväxt skall ses på medellång sikt och att det är ett koncept som är baserat på antaganden på medellång sikt för hur dess grundläggande determinanter utvecklas. Generellt sett kan kortfristiga monetära rörelser vara svåra att tolka och de kan bero på ett antal tillfälliga faktorer som inte nödvändigtvis behöver påverka den framtida prisutvecklingen. ECB-rådet klargjorde därför redan 1998 att offentliggörandet av ett referensvärde inte innebär något åtagande från ECB:s sida att mekaniskt ingripa och korrigera om penningmängdstillväxten skulle avvika från referensvärdet. I stället är referensvärdet ett viktigt redskap för monetär analys genom att det tydligt visar med vilken tillväxttakt penningmängden bör växa för att upprätthålla prisstabiliteten på medellång sikt. Det ger penningpolitiken en "kompass" som ser till att centralbanken inte tappar ur sikte det faktum att penningmängden under en tillräckligt lång tidsperiod inte får öka snabbare än vad målet för prisstabilitet tillåter samtidigt som centralbanken hanterar de olika chocker som drabbar ekonomin över tid.
- Granskningen av den årliga M3-ökningens avvikelser från referensvärdet är en viktig del av utvärderingen av den monetära utvecklingen och dess konsekvenser för den framtida prisstabiliteten. Den monetära analysen begränsas dock inte till den här utvärderingen. Övriga monetära indikatorer (som t.ex. M1 och lån till den privata sektorn) innehåller också viktig information. Det är dessutom viktigt att ta hänsyn till M3-tillväxtens avvikelser från tidigare referensvärden för att komma fram till en bred bedömning av likviditetssituationen i euroområdet. Slutligen bör utvecklingen i M3 också ses i kombination med andra, icke-monetära indikatorer (t.ex. BNP, priser, räntor och andra finansmarknadsindikatorer) för att klargöra vilken typ av störningar som påverkar den monetära utvecklingen och för att få fram de bästa indikationerna på den framtida prisutvecklingen.
- Mot bakgrund av detta skall erfarenheten av den höga M3-tillväxten under det senaste ett och ett halvt året ses i perspektiv av de stora portföljomläggningar som gjorts i euroområdet av andra aktörer än monetära finansinstitut föranledda av omfattande oro och osäkerhet på finansmarknaderna och särskilt med anledning av de tidigare ej skådade kursfallen på aktier under de senaste två åren. Denna extraordinära utveckling har fått hemmahörande i euroområdet andra än monetära finansinstitut att minska sin riskexponering från placeringar av typ aktier för att istället öka sina innehav av sådana likvida tillgångar som ingår i M3 med lägre riskexponering. Tillgängliga penningefterfrågemodeller för euroområdet visar att den utdragna perioden av finansiell osäkerhet har under den senaste tiden lett till vissa tecken på instabilitet i den kortfristiga utvecklingen av M3. Referensvärdet är dock ett koncept på medellång sikt och bör således inte bedömas på basis av en kortare period. Givet den exceptionella utvecklingen på aktiemarknaderna de senaste två åren, både vad gäller omfattning och varaktighet, förväntas något liknande inte ske regelbundet. Dessutom och än viktigare, är att det för närvarande inte finns några tecken på strukturförändringar eller ändringar i de förhållanden mellan pengar och priser som sedan länge existerar i euroområdet och som ligger bakom beräkningen av referensvärdet. Inte desto mindre kommer det i framtiden att vara nödvändigt att noga granska hur stabilt detta långvariga förhållande är i euroområdet.
- På grund av den rådande oron inom ekonomin och på finansmarknaderna är det nu svårare än vanligt att tolka den monetära utvecklingen. Det är framför allt osäkert när en normalisering av situationen på finansmarknaderna kommer att ske. I dagsläget har den fortsatt starka penningmängdsutvecklingen, som ytterligare förstärks av de låga alternativkostnaderna för innehav av likvida instrument, lett till en ackumulering av likviditet i euroområdet. Givet det aktuella läget med svag ekonomisk aktivitet skall detta dock inte ses som en signal om hot mot prisstabiliteten för den närmaste framtiden.
- ECB-rådet önskar också påminna om att ECB:s penningpolitiska strategi bygger på två pelare vilka används för att bedöma hoten mot framtida prisstabilitet. Den monetära analysen skall alltid ses i samband med den andra pelaren för ECB:s penningpolitiska strategi som utnyttjar andra ekonomiska och finansiella indikatorer för att bedöma hoten mot prisstabilitet. Att på det här viset närma sig analysproblematiken på ett diversifierat sätt stimulerar till dubbelkontroll av information och minskar sålunda riskerna för policyrelaterade misstag i ett läge som präglas av osäkerhet.
KONTAKT
Europeiska centralbanken
Generaldirektorat Kommunikation och språktjänster
- Sonnemannstrasse 20
- 60314 Frankfurt am Main, Tyskland
- +49 69 1344 7455
- media@ecb.europa.eu
Texten får återges om källan anges.
Kontakt för media