EUR-Lex Ingång till EU-rätten

Tillbaka till EUR-Lex förstasida

Det här dokumentet är ett utdrag från EUR-Lex webbplats

Dokument 32014O0043

Europeiska centralbankens riktlinje (EU) 2015/571 av den 6 november 2014 om ändring av riktlinje ECB/2014/15 om monetär och finansiell statistik (ECB/2014/43)

EUT L 93, 9.4.2015, s. 82–102 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

Dokumentets rättsliga status Inte längre i kraft, Sista giltighetsdag: 31/01/2022; upphävd genom 32021O0835

ELI: http://data.europa.eu/eli/guideline/2015/571/oj

9.4.2015   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 93/82


EUROPEISKA CENTRALBANKENS RIKTLINJE (EU) 2015/571

av den 6 november 2014

om ändring av riktlinje ECB/2014/15 om monetär och finansiell statistik (ECB/2014/43)

ECB-RÅDET HAR ANTAGIT DENNA RIKTLINJE

med beaktande av stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken, särskilt artiklarna 5.1, 12.1 och 14.3,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 2533/98 av den 23 november 1998 om Europeiska centralbankens insamling av statistiska uppgifter (1),

med beaktande av rådets direktiv 86/635/EEG av den 8 december 1986 om årsbokslut och sammanställd redovisning för banker och andra finansiella institut (2),

med beaktande av riktlinje ECB/2010/20 av den 11 november 2010 om den rättsliga ramen för redovisning och finansiell rapportering inom europeiska centralbankssystemet (3), och

av följande skäl:

(1)

Det är nödvändigt att uppdatera sammanställningen av statistik över värdepappersemissioner för att beakta uppdateringarna i Europeiska nationalräkenskapssystemet 2010 (ENS 2010), och att inom denna ram påbörja insamlingen av statistik över värdepappersemissioner som görs av finansiella bolag som ägnar sig åt värdepapperiseringstransaktioner (s.k. värdepapperiseringsinstitut).

(2)

Det är också nödvändigt att ändra rapporteringskraven avseende betalningstransaktioner som berör icke-monetära finansinstitut och som framgår av riktlinje ECB/2014/15 (4), för att säkerställa att vissa nationella betalningsinstrument och tjänster som inte uttryckligen nämns i, eller omfattas av, Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/64/EG (5) registreras på ett korrekt sätt.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Ändringar av bilaga II till riktlinje ECB/2014/15

Bilaga II till riktlinje ECB/2014/15 ska ändras på följande sätt:

1.

Del 12 ska ersättas med texten i bilagan till den här riktlinjen.

2.

I del 16 ska tabell 3 ersättas med följande:

 

Sända

Mottagna

Memorandumposter

Antal transaktioner

Transaktionsvärde

Antal transaktioner

Transaktionsvärde

Transaktioner per kategori av betalningsinstrument

Betalningar

Som initieras elektroniskt

varav:

 

 

 

 

Som initieras som en enskild betalning

 

 

 

 

varav:

 

 

 

 

Internetbankbaserade e-betalningar

Geo 1

Geo 1

Kontokrediteringar genom en enkel bokföringstransaktion

Geo 0

Geo 0

Kontodebiteringar genom en enkel bokföringstransaktion

Geo 0

Geo 0

 

 

 

Penningöverföringar

Geo 3

Geo 3

Geo 2

Geo 2

Transaktioner via telekommunikation, digital teknik eller informationsteknik

Geo 1

Geo 1

Geo 2

Geo 2

Andra tjänster (ej inkluderade i direktivet om betaltjänster)

Geo 4

Geo 4

—”

3.

I del 16 ska följande definition läggas till:

andra tjänster (ej inkluderade i direktivet om betaltjänster) – andra betalningsrelaterade tjänster än de som definieras i artikel 4.3 i direktiv 2007/64/EG.”

Artikel 2

Verkan och genomförande

1.   Denna riktlinje får verkan samma dag som den anmäls till de nationella centralbankerna i de medlemsstater som har euron som valuta.

2.   De nationella centralbankerna i de medlemsstater som har euron som valuta ska vidta de åtgärder som är nödvändiga för att följa bilagan till denna riktlinje och tillämpa dem från och med dagen för antagandet.

3.   De nationella centralbankerna i de medlemsstater som har euron som valuta ska vidta de åtgärder som är nödvändiga för att följa artikel 1.2 i denna riktlinje och tillämpa dem från och med den 1 januari 2015.

Artikel 3

Adressater

Denna riktlinje riktar sig till de nationella centralbankerna i de medlemsstater som har euron som valuta.

Utfärdad i Frankfurt am Main den 6 november 2014.

På ECB-rådets vägnar

Mario DRAGHI

ECB:s ordförande


(1)  EGT L 318, 27.11.1998, s. 8.

(2)  EGT L 372, 31.12.1986, s. 1.

(3)  EUT L 35, 9.2.2011, s. 31.

(4)  Riktlinje ECB/2014/15 av den 4 april 2014 om monetär och finansiell statistik (EUT L 340, 26.11.2014, s. 1).

(5)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/64/EG av den 13 november 2007 om betaltjänster på den inre marknaden och om ändring av direktiven 97/7/EG, 2002/65/EG, 2005/60/EG och 2006/48/EG samt upphävande av direktiv 97/5/EG (EUT L 319, 5.12.2007, s. 1).


BILAGA

”DEL 12

Statistik över värdepappersemissioner

Avsnitt 1: Inledning

Statistiken över värdepappersemissioner för euroområdet resulterar i två huvudaggregat:

Alla emissioner, oavsett valuta, av emittenter som har sin hemvist i euroområdet.

Alla emissioner i euro, oavsett var emittenten har sin hemvist, dvs. både inhemska och icke-inhemska emissioner.

En primär distinktion måste avse emittentens hemvist, där Eurosystemets nationella centralbanker gemensamt täcker alla emissioner som görs av enheter med hemvist i euroområdet (1). Banken för internationell betalningsutjämning (BIS) redovisar emissioner som görs av ’Övriga utlandet’, dvs. alla enheter som inte har sin hemvist i euroområdet (inklusive internationella organisationer som inte har sin hemvist i euroområdet).

Nedanstående tabell sammanfattar rapporteringskraven.

 

Värdepappersemissioner

Av enheter med hemvist i euroområdet

(varje nationell centralbank rapporterar emissioner av dess inhemska enheter)

Av enheter i ’Övriga utlandet’

(BIS/NCB)

Medlemsstater utanför euroområdet

Andra länder

I euro/nationella denomineringar av euron

Block A

Block B

I övriga valutor  (2)

Block C

Block D

behövs inte

Avsnitt 2 – Inledning

Tabell 1

Block A, rapporteringsblankett för nationella centralbanker

 

INHEMSKA EMITTENTERS EMISSIONER I EURO/NAT. DENOM.

Utestående belopp

Bruttoemissioner

Inlöst belopp

Nettoemissioner (4)

 

A1

A2

A3

A4

1.   KORTFRISTIGA SKULDEBREV  (3)

Totalt

S1

S68

S135

S202

ECB/nationella centralbanker

S2

S69

S136

S203

MFI (utom centralbanker)

S3

S70

S137

S204

Andra finansförmedlare (OFI)

S4

S71

S138

S205

varav värdepapperiseringsinstitut

S5

S72

S139

S206

Finansiella servicebolag

S6

S73

S140

S207

Koncerninterna finansinstitut

S7

S74

S141

S208

Försäkringsbolag och pensionsinstitut

S8

S75

S142

S209

Icke-finansiella bolag

S9

S76

S143

S210

Staten

S10

S77

S144

S211

Delstater och kommuner

S11

S78

S145

S212

Sociala trygghetsfonder

S12

S79

S146

S213

 

 

 

 

 

2.   LÅNGFRISTIGA SKULDEBREV  (3)

Totalt

S13

S80

S147

S214

ECB/nationella centralbanker

S14

S81

S148

S215

MFI (utom centralbanker)

S15

S82

S149

S216

Andra finansförmedlare (OFI)

S16

S83

S150

S217

varav värdepapperiseringsinstitut

S17

S84

S151

S218

Finansiella servicebolag

S18

S85

S152

S219

Koncerninterna finansinstitut

S19

S86

S153

S220

Försäkringsbolag och pensionsinstitut

S20

S87

S154

S221

Icke-finansiella bolag

S21

S88

S155

S222

Staten

S22

S89

S156

S223

Delstater och kommuner

S23

S90

S157

S224

Sociala trygghetsfonder

S24

S91

S158

S225

 

 

 

 

 

2.1   varav emissioner med fast ränta:

Totalt

S25

S92

S159

S226

ECB/nationella centralbanker

S26

S93

S160

S227

MFI (utom centralbanker)

S27

S94

S161

S228

Andra finansförmedlare (OFI)

S28

S95

S162

S229

varav värdepapperiseringsinstitut

S29

S96

S163

S230

Finansiella servicebolag

S30

S97

S164

S231

Koncerninterna finansinstitut

S31

S98

S165

S232

Försäkringsbolag och pensionsinstitut

S32

S99

S166

S233

Icke-finansiella bolag

S33

S100

S167

S234

Staten

S34

S101

S168

S235

Delstater och kommuner

S35

S102

S169

S236

Sociala trygghetsfonder

S36

S103

S170

S237

 

 

 

 

 

2.2   varav emissioner med rörlig ränta:

Totalt

S37

S104

S171

S238

ECB/nationella centralbanker

S38

S105

S172

S239

MFI (utom centralbanker)

S39

S106

S173

S240

Andra finansförmedlare (OFI)

S40

S107

S174

S241

varav värdepapperiseringsinstitut

S41

S108

S175

S242

Finansiella servicebolag

S42

S109

S176

S243

Koncerninterna finansinstitut

S43

S110

S177

S244

Försäkringsbolag och pensionsinstitut

S44

S111

S178

S245

Icke-finansiella bolag

S45

S112

S179

S246

Staten

S46

S113

S180

S247

Delstater och kommuner

S47

S114

S181

S248

Sociala trygghetsfonder

S48

S115

S182

S249

 

 

 

 

 

2.3   varav nollkupongare:

Totalt

S49

S116

S183

S250

ECB/nationella centralbanker

S50

S117

S184

S251

MFI (utom centralbanker)

S51

S118

S185

S252

Andra finansförmedlare (OFI)

S52

S119

S186

S253

varav värdepapperiseringsinstitut

S53

S120

S187

S254

Finansiella servicebolag

S54

S121

S188

S255

Koncerninterna finansinstitut

S55

S122

S189

S256

Försäkringsbolag och pensionsinstitut

S56

S123

S190

S257

Icke-finansiella bolag

S57

S124

S191

S258

Staten

S58

S125

S192

S259

Delstater och kommuner

S59

S126

S193

S260

Sociala trygghetsfonder

S60

S127

S194

S261

 

 

 

 

 

3.   NOTERADE AKTIER  (5)

Totalt

S61

S128

S195

S262

ECB/NCB

S62

S129

S196

S263

MFI (utom centralbanker)

S63

S130

S197

S264

Andra finansförmedlare (OFI)

S64

S131

S198

S265

Finansiella servicebolag

S65

S132

S199

S266

Försäkringsbolag och pensionsinstitut

S66

S133

S200

S267

Icke-finansiella bolag

S67

S134

S201

S268

 

 

 

 

 


Tabell 2

Block C, rapporteringsblankett för nationella centralbanker

 

INHEMSKA EMITTENTERS EMISSIONER I ÖVRIGA VALUTOR

Utestående belopp

Bruttoemissioner

Inlöst belopp

Nettoemissioner

 

C1

C2

C3

C4

4.   KORTFRISTIGA SKULDEBREV

Totalt

S269

S335

S401

S467

ECB/nationella centralbanker

S270

S336

S402

S468

MFI (utom centralbanker)

S271

S337

S403

S469

Andra finansförmedlare (OFI)

S272

S338

S404

S470

varav värdepapperiseringsinstitut

S273

S339

S405

S471

Finansiella servicebolag

S274

S340

S406

S472

Koncerninterna finansinstitut

S275

S341

S407

S473

Försäkringsbolag och pensionsinstitut

S276

S342

S408

S474

Icke-finansiella bolag

S277

S343

S409

S475

Staten

S278

S344

S410

S476

Delstater och kommuner

S279

S345

S411

S477

Sociala trygghetsfonder

S280

S346

S412

S478

 

 

 

 

 

5.   LÅNGFRISTIGA SKULDEBREV

Totalt

S281

S347

S413

S479

ECB/nationella centralbanker

S282

S348

S414

S480

MFI (utom centralbanker)

S283

S349

S415

S481

Andra finansförmedlare (OFI)

S284

S350

S416

S482

varav värdepapperiseringsinstitut

S285

S351

S417

S483

Finansiella servicebolag

S286

S352

S418

S484

Koncerninterna finansinstitut

S287

S353

S419

S485

Försäkringsbolag och pensionsinstitut

S288

S354

S420

S486

Icke-finansiella bolag

S289

S355

S421

S487

Staten

S290

S356

S422

S488

Delstater och kommuner

S291

S357

S423

S489

Sociala trygghetsfonder

S292

S358

S424

S490

 

 

 

 

 

5.1   varav emissioner med fast ränta:

Totalt

S293

S359

S425

S491

ECB/nationella centralbanker

S294

S360

S426

S492

MFI (utom centralbanker)

S295

S361

S427

S493

Andra finansförmedlare (OFI)

S296

S362

S428

S494

varav värdepapperiseringsinstitut

S297

S363

S429

S495

Finansiella servicebolag

S298

S364

S430

S496

Koncerninterna finansinstitut

S299

S365

S431

S497

Försäkringsbolag och pensionsinstitut

S300

S366

S432

S498

Icke-finansiella bolag

S301

S367

S433

S499

Staten

S302

S368

S434

S500

Delstater och kommuner

S303

S369

S435

S501

Sociala trygghetsfonder

S304

S370

S436

S502

 

 

 

 

 

5.2   varav emissioner med rörlig ränta:

Totalt

S305

S371

S437

S503

ECB/nationella centralbanker

S306

S372

S438

S504

MFI (utom centralbanker)

S307

S373

S439

S505

Andra finansförmedlare (OFI)

S308

S374

S440

S506

varav värdepapperiseringsinstitut

S309

S375

S441

S507

Finansiella servicebolag

S310

S376

S442

S508

Koncerninterna finansinstitut

S311

S377

S443

S509

Försäkringsbolag och pensionsinstitut

S312

S378

S444

S510

Icke-finansiella bolag

S313

S379

S445

S511

Staten

S314

S380

S446

S512

Delstater och kommuner

S315

S381

S447

S513

Sociala trygghetsfonder

S316

S382

S448

S514

 

 

 

 

 

5.3   varav nollkupongare:

Totalt

S317

S383

S449

S515

ECB/nationella centralbanker

S318

S384

S450

S516

MFI (utom centralbanker)

S319

S385

S451

S517

Andra finansförmedlare (OFI)

S320

S386

S452

S518

varav värdepapperiseringsinstitut

S321

S387

S453

S519

Finansiella servicebolag

S322

S388

S454

S520

Koncerninterna finansinstitut

S323

S389

S455

S521

Försäkringsbolag och pensionsinstitut

S324

S390

S456

S522

Icke-finansiella bolag

S325

S391

S457

S523

Staten

S326

S392

S458

S524

Delstater och kommuner

S327

S393

S459

S525

Sociala trygghetsfonder

S328

S394

S460

S526

 

 

 

 

 

6.   NOTERADE AKTIER

Totalt

S329

S395

S461

S527

MFI (utom centralbanker)

S330

S396

S462

S528

Andra finansförmedlare (OFI)

S331

S397

S463

S529

Finansiella servicebolag

S332

S398

S464

S530

Försäkringsbolag och pensionsinstitut

S333

S399

S465

S531

Icke-finansiella bolag

S334

S400

S466

S532


Tabell 3

Block A, memorandumposter, rapporteringsblankett för nationella centralbanker

 

INHEMSKA EMITTENTERS EMISSIONER I EURO/NAT. DENOM.

Utestående belopp

Bruttoemissioner

Inlöst belopp

Nettoemissioner

 

A1

A2

A3

A4

6.   NOTERADE AKTIER

Koncerninterna finansinstitut

S533

S544

S555

S566

 

 

 

 

 

7.   NOTERADE AKTIER

Totalt

S534

S545

S556

S567

MFI (utom centralbanker)

S535

S546

S557

S568

Andra finansförmedlare (OFI)

S536

S547

S558

S569

Försäkringsbolag och pensionsinstitut

S537

S548

S559

S570

Icke-finansiella bolag

S538

S549

S560

S571

 

 

 

 

 

8.   ANDRA ÄGARANDELAR

Totalt

S539

S550

S561

S572

MFI (utom centralbanker)

S540

S551

S562

S573

Andra finansförmedlare (OFI)

S541

S552

S563

S574

Försäkringsbolag och pensionsinstitut

S542

S553

S564

S575

Icke-finansiella bolag

S543

S554

S565

S576

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1.   Emittentens hemvist

Emissioner av dotterbolag till enheter med hemvist utanför det rapporterande landet men som är verksamma inom det rapporterande landets ekonomiska territorium måste klassificeras som emissioner av inhemska enheter i det rapporterande landet.

Emissioner av huvudkontor som är belägna inom det rapporterande landets ekonomiska territorium men som är verksamma internationellt måste också betraktas som emissioner av inhemska enheter. Emissioner av huvudkontor eller dotterbolag som är belägna utanför det rapporterande landets ekonomiska territorium men som ägs av enheter med hemvist i det rapporterande landet måste betraktas som emissioner av icke-inhemska enheter. Exempel: En emission som görs av ’Volkswagen Brasilien’ anses exempelvis ha gjorts av en enhet med hemvist i Brasilien och inte av en enhet inom det rapporterande landets territorium. Om ett företag inte har någon fysisk dimension fastställs dess hemvist med hänsyn till det ekonomiska territorium enligt vars lagar företaget bildats eller registrerats (6).

För att undvika att emissioner räknas dubbelt eller att det uppstår luckor i uppgifterna måste uppgifterna om specialföretagens emissioner hanteras bilateralt mellan rapportörerna. Emissioner av specialföretag som uppfyller hemvistkriteriet i ENS 2010 och klassificeras som enheter med hemvist i euroområdet måste rapporteras av de nationella centralbankerna och inte av BIS.

2.   Sektorvis uppdelning av emittenter

En emission ska klassificeras efter sektorstillhörigheten för den enhet som ådrar sig skulden avseende de emitterade värdepapperen. Sektorklassificeringen omfattar följande tolv typer av emittenter:

ECB/nationella centralbanker.

Andra monetära finansinstitut (MFI).

Andra finansförmedlare (OFI).

varav: finansiella bolag som ägnar sig åt värdepapperiseringstransaktioner (FVC).

Finansiella serviceföretag.

Koncerninterna finansinstitut.

Försäkringsföretag och pensionsinstitut (7).

Icke-finansiella företag.

Staten.

Delstater och kommuner.

Sociala trygghetsfonder.

Internationella institutioner.

Värdepapper som emitteras genom specialföretag, varvid den till emissionen knutna skulden belastar moderbolaget och inte specialföretaget, är det moderbolagets sektortillhörighet, inte specialföretagets, som avgör klassificeringen. Om t.ex. ett specialföretag emitterar ’AJAX Electronics’, ett icke-finansiellt företag med hemvist i eurolandet ’land A’, ska denna allokeras till sektorn icke-finansiella företag och rapporteras av land A. Specialföretaget och dess moderbolag måste dock ha sin hemvist i samma land. Om moderbolaget inte har hemvist i det rapporterande landet måste specialföretaget i stället ses som en ’konstruerad inhemsk enhet’ med hemvist i det rapporterande landet, och den emitterande sektorn anges enligt specialföretagets verksamhet. Om t.ex. ’ACME Motors’ är ett icke-finansiellt företag med hemvist i Japan som producerar bilar och ’ACME Motor Finance’ är ett dotterbolag med hemvist i euroområdets ’land B’, måste en emission av ACME Motor Finance anges som koncerninternt finansinstitut i land B eftersom moderbolaget ACME Motors inte har hemvist i samma land. Enda undantaget är om ett specialföretag ägs av staten – i detta fall anges att värdepapperet emitterats av staten i det land där moderorganisation har sin hemvist (8).

Ett offentligt bolag som privatiseras genom emission av noterade aktier ska allokeras till den sektorn icke-finansiella företag. På liknande sätt ska ett offentligt ägt kreditinstitut som privatiseras allokeras till sektorn monetära finansinstitut, utom centralbanker. Emissioner av hushåll eller hushållens icke-vinstdrivande organisationer ska anges som emissioner av icke-finansiella företag.

3.   Emissioners löptid

Kortfristiga skuldebrev omfattar värdepapper med en ursprunglig löptid av ett år eller mindre, även om de emitteras inom ramen för mer långfristiga faciliteter.

Långfristiga skuldebrev omfattar värdepapper med en ursprunglig löptid av mer än ett år. Emissioner med alternativa förfallodagar där den senaste förfallodagen ligger mer än ett år framåt i tiden, samt emissioner med obegränsad löptid, klassas som långfristiga.

Någon ytterligare löptidsuppdelning med två år som gräns, som i MFI-balansräkningsstatistiken, är inte nödvändig.

4.   Klassificering av långfristiga värdepapper efter räntesats

Långfristiga skuldebrev delas upp i:

 

Skuldebrev med fast ränta, dvs. skuldebrev som emitteras och återköps till nominellt värde samt skuldebrev som emitteras till underkurs eller överkurs i förhållande till nominellt värde.

 

Skuldebrev med rörlig ränta, dvs skuldebrev där kupongräntan och/eller kapitalbeloppet är kopplade till ett allmänt prisindex för varor och tjänster (t.ex. konsumentprisindex), en ränta eller priset för en tillgång, vilket resulterar i en rörlig nominell kupongbetalning under emissionens löptid. För statistiken över värdepappersemissioner ska skuldebrev med blandad ränta klassificeras som skuldebrev med rörlig ränta (9).

 

Nollkupongare som emitteras till underkurs, dvs. instrument som inte har några räntebetalningar och emitteras till kraftig underkurs jämfört med nominellt värde. Huvuddelen av underkursen motsvarar den upplupna räntan under obligationens löptid.

5.   Klassificering av emissioner

Emissionerna delas upp i två huvudkategorier: a) skuldebrev (10), och b) noterade aktier (11). Privatplaceringar täcks så långt som möjligt. Penningmarknadspapper ingår i kategorin skuldebrev utan att anges separat. Onoterade aktier (12) och andra ägarandelar (13) får rapporteras frivilligt som två separata memorandumposter. Aktier/andelar utgivna av penningmarknadsfonder och andra investeringsfonder exkluderas.

Nedanstående instrument omfattas av statistiken över värdepappersemissioner (ej uttömmande):

a)

Skuldebrev

i)

Kortfristiga skuldebrev

Detta omfattar åtminstone följande instrument:

Statsskuldväxlar och andra kortfristiga värdepapper som emitteras av den offentliga sektorn.

Överlåtbara kortfristiga värdepapper som emitteras av finansiella och icke-finansiella företag. En mängd olika begrepp används för sådana papper, bl.a. företagscertifikat, växlar, reverser, handelsväxlar, finansväxlar och inlåningsbevis.

Kortfristiga värdepapper som emitterats med stöd av långfristiga löften om försäljning (note issuance facilities).

Bankaccepter.

ii)

Långfristiga skuldebrev

Detta omfattar åtminstone följande instrument:

innehavarobligationer,

efterställda obligationer,

obligationer med alternativa förfallodagar, där den senaste ligger mer än ett år framåt i tiden,

odaterade obligationer eller obligationer med obegränsad löptid (eviga),

skuldförbindelser med rörlig ränta,

konvertibla skuldebrev,

säkerställda obligationer,

indexerade värdepapper, vars kapitalbelopp är kopplat till ett prisindex, priset på en råvara eller ett valutakursindex,

diskonteringsobligationer som har små räntebetalningar och emitteras till underkurs jämfört med återköpsvärdet,

nollkupongare,

euroobligationer,

globala obligationer,

privat emitterade obligationer,

värdepapper som ett resultat av konvertering av lån,

lån som de facto har blivit överlåtbara,

förlagslån och obligationer som kan konverteras till aktier antingen i det emitterande bolaget eller i ett annat bolag, så länge de inte har konverterats. Om konverteringsoptionen/teckningsoptionen kan skiljas från det underliggande papperet, betraktas den som ett finansiellt derivat och ingår inte.

aktier som ger rätt till fast avkastning men som inte ger rätt till någon andel av resterande värde vid upplösning av bolag, inklusive preferensaktier utan äganderätt,

finansiella tillgångar som emitterats i samband med värdepapperiseringen av lån, inteckningslån, kreditkortsfordringar, utestående fordringar och andra tillgångar.

Följande instrument ingår inte:

transaktioner i värdepapper som ingår i återköpsavtal,

emissioner av värdepapper som inte är överlåtbara,

lån som inte är överlåtbara.

b)

Noterade aktier

Noterade aktier omfattar följande:

kapitalandelar emitterade av aktiebolag,

inlösta aktier i aktiebolag,

utdelningsaktier emitterade av aktiebolag,

preferensaktier som ger rätt till del i utdelningen av det resterande värdet vid upplösning av ett bolag. De kan vara noterade eller onoterade på en erkänd börs.

Privatplaceringar där så är möjligt.

Om ett företag privatiseras och staten behåller en del av aktierna medan övriga aktier noteras på en reglerad marknad, registreras hela värdet av företagets kapital under utestående belopp i kategorin ’Noterade aktier’ eftersom samtliga aktier vid varje tidpunkt teoretiskt sett skulle kunna handlas till marknadsvärde. Detsamma gäller om en del av aktierna säljs till stora placerare och endast återstoden, s.k. free float, handlas på börsen.

Noterade aktier omfattar inte:

utbjudna men inte tecknade aktier,

förlagslån och obligationer som kan konverteras till aktier; de omfattas dock när de har konverterats till aktier,

andelar som har tecknats av komplementärerna i kommanditbolag,

statens tillskott av kapital till internationella organisationer som juridiskt sett är aktiebolag,

emissioner av fondaktier (endast vid emissionstidpunkten) och splitemissioner. Fondaktier och splitemissioner medtas emellertid utan separat angivelse i totalstocken av de noterade aktierna.

6.   Emissionsvaluta

Obligationer med två valutor måste klassificeras efter den valuta som obligationen är denominerad i. Obligationer med två valutor är obligationer där inlösen eller kupongutbetalning sker i en annan valuta än den som obligationen är denominerad i. Om globala obligationer emitteras i fler än en valuta, ska varje del rapporteras som en separat emission, efter emissionsvaluta. Emissioner som är uttryckta i två valutor, till exempel 70 procent i euro och 30 procent i US-dollar, ska där så är möjligt rapporteras som två separata delar som motsvarar varje valutas andel. I detta exempel måste således 70 procent av emissionen rapporteras som emission i ’euro/nationella denomineringar av euro’ (14) och 30 procent som emissioner i ’övriga valutor’. Om en sådan uppdelning efter valutakomponenter inte kan göras, måste det rapporterande landet i sina nationella förklaringar ange hur uppdelningen har gjorts.

7.   Tidpunkt för emissionsregistrering

En emission anses äga rum när emittenten erhåller betalning, inte när syndikatet åtar sig emissionsuppdraget.

8.   Avstämning av stockar och flöden

De nationella centralbankerna måste rapportera information om utestående belopp, bruttoemissioner, inlösen och nettoemissioner av kort- och långfristiga skuldebrev samt om noterade aktier.

Nedanstående tabell visar sambandet mellan stockar (dvs. utestående belopp) och flöden (dvs. bruttoemissioner, inlösta belopp och nettoemissioner). I praktiken är sambandet mer komplicerat på grund av omvärderingar till följd av pris- och växelkursförändringar, återinvestering av (upplupen) ränta, omklassificeringar, revideringar och andra justeringar.

i)

Utestående emissioner per rapporteringsperiodens slut

Utestående emissioner per föregående rapporteringsperiods slut

+

Bruttoemissioner under rapporteringsperioden

Inlöst belopp under rapporteringsperioden

+

Omklassificeringar och andra ändringar

ii)

Utestående emissioner per rapporteringsperiodens slut

Utestående emissioner per föregående rapporteringsperiods slut

+

Nettoemissioner under rapporteringsperioden

 

 

+

Omklassificeringar och andra ändringar

a)   Bruttoemissioner

Bruttoemissionerna under rapporteringsperioden måste omfatta alla emissioner av skuldebrev och noterade aktier där emittenten säljer nyutfärdade värdepapper mot kontant betalning. Vad som avses är att nya instrument skapas på sedvanligt sätt. En emission anses vara slutförd när betalning sker; registreringen av emissioner ska därför så nära som möjligt återspegla tidpunkten för betalningen av den underliggande emissionen.

För noterade aktier ingår i bruttoemissionerna sådana nyutfärdade aktier som emitteras mot kontant betalning av bolag som börsnoterats för första gången, inbegripet nybildade bolag och privata bolag som blir publika bolag. I bruttoemissionerna ingår också nyutfärdade aktier som emitteras mot kontant betalning i samband med privatisering av publika bolag i de fall där aktierna i bolaget börsnoteras. Däremot ingår inte emission av fondaktier (15). Bruttoemissioner ska inte rapporteras om ett företag endast börsnoteras utan att det tillförs nytt kapital.

Byte eller överlåtelse av befintliga värdepapper i samband med övertaganden och fusioner ingår inte (16) i rapporterade bruttoemissioner eller inlösta belopp annat än om nya instrument skapas och emitteras mot kontant betalning av en enhet med hemvist i euroområdet.

Emissioner av värdepapper som efter emissionsdagen kan konverteras till andra instrument måste till en början bokföras som emissioner i den kategori som det ursprungliga instrumentet tillhör. Vid konvertering ska de bokföras som en inlösen i den instrumentkategorin och behandlas sedan som bruttoemission med samma belopp i den nya kategorin (17).

b)   Inlösen

Inlöst belopp under rapporteringsperioden omfattar alla fall där emittenten mot kontant betalning köper tillbaka skuldebrev och noterade aktier av placerare. Här avses reguljär annullering av instrument. Detta omfattar alla skuldebrev som förfaller till inlösen liksom alla fall av förtida inlösen. Företags återköp av egna aktier ingår i de fall där företaget antingen återköper samtliga aktier mot kontant betalning innan dess associationsform ändras, eller återköper en del av sina aktier mot kontant betalning och därefter annullerar dem, vilket medför att eget kapital minskar. Däremot ingår inte företags återköp av egna aktier i fall där de utgör en investering i egna aktier (18).

Inlösen får inte rapporteras endast för en avregistrering från börsen.

c)   Nettoemissioner

Nettoemissioner är saldot av beloppet för de emissioner som gjorts och den inlösen som skett under rapporteringsperioden.

De utestående beloppen för noterade aktier måste täcka marknadsvärdet för de inhemska enheternas samtliga noterade aktier. De utestående belopp för noterade aktier som rapporteras av ett land i euroområdet kan därför öka eller minska efter en börsnoterad enhets omlokalisering. Samma sak gäller också i samband med övertaganden och fusioner där inga instrument skapas och emitteras mot kontant betalning/eller inlöses mot kontant betalning och annulleras. För att undvika att skuldebrev och noterade aktier räknas två gånger eller att det uppstår luckor i uppgifterna i samband med en emittents omlokalisering till ett annat hemvistland måste de berörda nationella centralbankerna samordna rapporteringstillfället för en sådan händelse bilateralt.

9.   Värderingens kurs/pris

Värdet av en värdepappersemission har en kurs- eller priskomponent och – om emissionen inte är uttryckt i rapporteringsvalutan – en växelkurskomponent.

De nationella centralbankerna måste rapportera kortfristiga skuldebrev till återköpsvärdet (19) och noterade aktier till marknadsvärdet. För långfristiga skuldebrev kan olika värderingsmetoder användas beroende på typ av ränta, vilket ger en blandad värdering för totalbeloppet. Exempelvis värderas emissioner med fast eller rörlig ränta oftast till återköpsvärdet, medan nollkupongare däremot till nominella värdet. Eftersom nollkupongare i allmänhet utgör bara en liten del av totalbeloppet finns det ingen kod för blandad värdering i kodlistan – totalbeloppet av långfristiga värdepapper rapporteras med koden för återköpsvärdet. I fall där de ovannämnda företeelserna har väsentlig omfattning används koden ’Z’ (’ospecificerat’). I situationer där blandad värdering förekommer redovisar de nationella centralbankerna mer detaljerad information på attributnivå i enlighet med attributen i bilaga III.

a)

Värdering

Stockar och flöden av noterade aktier ska redovisas till marknadsvärde.

Undantag från regeln om att stockar och flöden av skuldebrev ska rapporteras till återköpsvärdet görs när det gäller diskonteringsobligationer och nollkupongare där utestående belopp och bruttoemissioner bokförs till nominellt belopp, dvs. till den diskonterade kursen vid emissionstillfället plus upplupen ränta, och inlösen på förfallodagen bokförs till återköpsvärdet. Det nominella värdet av utestående belopp av nollkupongare kan beräknas enligt nedan.

Formula

där

A

=

nominellt värde = erlagt belopp och upplupen ränta

E

=

diskonterat pris vid emissionstillfället (belopp som betalats vid emissionstillfället)

P

=

återköpsvärde (återbetalas på förfallodagen)

T

=

tid till förfallodagen från emissionsdagen (i dagar)

t

=

tid som gått sedan emissionsdagen (i dagar)

Det kan förekomma vissa skillnader mellan olika länder i fråga om värderingens kurs/pris.

Prisvärdering enligt ENS 2010, där det krävs att flöden av skuldebrev och aktier ska bokföras till transaktionsvärdet och stockar därav till marknadsvärdet, tillämpas inte i det här sammanhanget.

För diskonteringsobligationer och nollkupongare måste de rapporterande nationella centralbankerna göra en beräkning av upplupen ränta där detta är möjligt.

b)

Rapporteringsvaluta och värderingens växelkurskomponent

De nationella centralbankerna måste rapportera alla uppgifter till ECB uttryckta i euro, inbegripet historiska serier. Vid omräkning till euro av värdepapper som emitterats av inhemska enheter i övriga valutor (block C) (20) måste de nationella centralbankerna så noggrant som möjligt följa nedanstående principer för växelkursrelaterad värdering, vilka bygger på ENS 2010 (21):

i)

Utestående emissioner måste omräknas till ’euro/nationella denomineringar av euron’ med användning av marknadens mittkurs vid rapporteringsperiodens slut, dvs. per stängningsdags sista bankdagen i rapporteringsperioden.

ii)

Bruttoemissioner och inlösta belopp måste omräknas till ’euro/nationella denomineringar av euro’ med användning av marknadens mittkurs vid betalningstillfället. Om det inte är möjligt att exakt fastställa den växelkurs som gäller för denna omräkning, får den kurs som vid betalningstillfället ligger närmast marknadens mittkurs användas.

10.   Begreppsmässig enhetlighet

Statistiken över värdepappersemissioner stämmer överens med MFI-balansräkningsstatistiken när det gäller MFI:s emissioner av överlåtbara instrument. Det råder begreppsmässig enhetlighet i fråga om vilka instrument och MFI-emittenter som täcks, liksom i fråga om indelningen av instrumenten i löptidskategorier och uppdelningen efter valuta. Däremot finns det skillnader i värderingsprinciper (dvs. återköpsvärdet används för statistiken över skuldebrev och marknadsvärdet för MFI-balansräkningsstatistiken). Bortsett från dessa skillnader redovisas för varje rapporterande land i statistiken över värdepappersemissioner det utestående beloppet för värdepapper emitterade av MFI som motsvarar post 11 (’Emitterade skuldebrev’) på skuldsidan av balansräkningen för MFI-sektorn. Definitionen av kortfristiga skuldebrev enligt statistiken över värdepappersemissioner motsvarar emitterade skuldebrev upp till 1 år. Långfristiga skuldebrev enligt definitionen i statistiken över värdepappersemissioner är lika med summan av emitterade värdepapper över 1 år och upp till 2 år, samt emitterade skuldebrev över 2 år.

De nationella centralbankerna måste se över täckningen för statistiken över värdepappersemissioner och MFI-balansräkningsstatistiken, och i förekommande fall redovisa begreppsmässiga skillnader dem emellan till ECB. Enhetligheten kontrolleras på tre olika plan i fråga om emissioner av a) nationella centralbanker i euro/nationella denomineringar av euron, b) monetära finansinstitut, utom centralbanker i euro/nationella denomineringar av euron samt c) monetära finansinstitut, utom centralbanker i övriga valutor. Mindre begreppsmässiga skillnader får förekomma mellan statistiken över värdepappersemissioner och MFI-balansräkningsstatistiken eftersom de statistiska uppgifterna hämtas från nationella rapporteringssystem som tjänar olika syften.

11.   Krav på uppgifter

Statistiska uppgifter ska lämnas från varje land för varje tillämplig tidsserie. Om en viss post inte är tillämplig i ett visst land, ska den nationella centralbanken omedelbart skriftligen informera ECB om detta och lämna en förklaring. Om en viss företeelse inte existerar kan de nationella centralbankerna få ett tillfälligt undantag från kravet att rapportera denna tidsserie. Sådana fall och andra avvikelser från den rapporteringsordning som beskrivs i bilaga III måste också anmälas. De nationella centralbankerna ska också informera ECB varje gång en revidering med tillhörande förklaring rapporteras.

Avsnitt 3: Nationella förklaringar

Varje nationell centralbank måste lämna en rapport där den beskriver de uppgifter som lämnas i detta sammanhang. Rapporten ska omfatta de aspekter som beskrivs nedan och i största möjliga utsträckning följa den föreslagna utformningen. De nationella centralbankerna ska lämna tilläggsinformation i de fall där de rapporterade uppgifterna avviker från denna riktlinje eller där inga uppgifter lämnas, samt beskriva orsakerna för detta. Rapporten får inte sändas senare än uppgifterna.

1.   Uppgiftskällor/system för uppgiftsinsamling: här redovisas information om vilka uppgiftskällor som har använts för att sammanställa statistiken över värdepappersemissioner: förvaltningskällor för statliga emissioner, direktrapportering från MFI och andra institut, tidningar samt dataleverantörer som International Financial Review etc. De nationella centralbankerna måste ange om uppgifterna samlas in och lagras emissionsvis och vilka kriterier som har använts. Om uppgifterna i stället samlas in och lagras i form av totalbelopp för enskilda emittenters emissioner under rapporteringsperioden, vilket kan förekomma i system för direktrapportering, ska detta anges. Där direktrapportering förekommer måste de nationella centralbankerna redovisa vilka kriterier som används för att identifiera rapporterande enheter och vilken information som måste lämnas.

2.   Sammanställningsmetoder: här beskrivs kortfattat den metod som använts för att sammanställa uppgifterna, t.ex. aggregering av information om enskilda värdepappersemissioner, hur befintliga tidsserier framställs och om de offentliggörs eller ej.

3.   Emittentens hemvist: här måste de nationella centralbankerna ange om det är möjligt att fullständigt tillämpa definitionen av hemvist/inhemsk enligt ENS 2010 (och IMF) vid klassificeringen av emissioner. Om detta inte eller bara delvis är möjligt, måste de ge en fullständig förklaring av de kriterier som faktiskt använts.

4.   Sektorvis uppdelning av emittenter: här måste de nationella centralbankerna ange avvikelser från den sektorklassificering av emittenter som redovisas i avsnitt 2.2. Både upptäckta avvikelser och eventuella gråzoner måste förklaras.

5.   Emissionsvaluta: här måste de nationella centralbankerna förklara avvikelser från vad som sägs i dessa anvisningar i de fall där det är omöjligt att dela upp en emission i dess olika valutakomponenter. Nationella centralbanker som inte för alla värdepapper kan göra åtskillnad mellan emissioner i den lokala valutan, i andra denomineringar i euro/nationella denomineringar av euron och i övriga valutor, måste beskriva hur de olika emissionerna har klassificerats och ange totalbeloppet av emissioner som inte fördelats på vederbörligt sätt för att indikera missvisningens omfattning.

6.   Klassificering av emissioner: de nationella centralbankerna måste här lämna heltäckande information om vilken typ av värdepapper som omfattas av de nationella uppgifterna, inbegripet deras nationella benämningar. Om det är känt att täckningen är ofullständig, måste de nationella centralbankerna förklara luckorna. De nationella centralbankerna måste lämna följande information:

—   privatplaceringar: de nationella centralbankerna måste ange om dessa ingår i de rapporterade uppgifterna eller ej.

—   bankaccepter: om dessa är överlåtbara och ingår i de rapporterade uppgifterna för kortfristiga skuldebrev, ska den rapporterande nationella centralbanken i sina nationella förklaringar redovisa hur dessa instrument registreras och vilka egenskaper de har.

—   noterade aktier: de nationella centralbankerna ska ange om onoterade aktier eller andra ägarandelar ingår i de rapporterade uppgifterna samt redovisa en skattning av beloppet för onoterade aktier och/eller andra ägarandelar, så att det blir möjligt att bedöma omfattningen av den missvisning som uppstår. De nationella centralbankerna måste i sina nationella förklaringar ange om det finns några kända luckor i täckningen av noterade aktier.

7.   Uppdelning av långfristiga värdepapper: om summan av värdepapper med fast ränta, rörlig ränta och nollkupongare avviker från totalbeloppet för de långfristiga skuldebreven, ska de nationella centralbankerna redovisa för vilka typer av långfristiga värdepapper det saknas uppdelning och vilka belopp detta motsvarar.

8.   Emissionernas löptider: om det är omöjligt att strikt följa definitionen kortfristiga och långfristiga värdepapper, måste de nationella centralbankerna ange var de rapporterade uppgifterna avviker.

9.   Inlösen: de nationella centralbankerna måste redovisa hur de får fram informationen om inlöst belopp och om detta sker genom direktrapportering eller genom beräkning av restvärde.

10.   Värderingens kurs/priskomponent: i de nationella förklaringarna ska de nationella centralbankerna i detalj ange vilket förfarande de använder för värdering av a) kortfristiga skuldebrev, b) långfristiga skuldebrev, c) diskonteringsobligationer och d) noterade aktier. Om stockar och flöden värderas på annat sätt måste detta förklaras.

11.   Rapporteringsfrekvens, tidsfrister och räckvidd: här måste de nationella centralbankerna ange i vilken utsträckning de sammanställda uppgifterna har tillhandahållits i enlighet med användarkraven, dvs. en tidsfrist på fem veckor för månatliga uppgifter. Information om längden på tidsserien måste också lämnas här. Dessutom ska här i förekommande fall rapporteras avbrott i serier, exempelvis förändringar i fråga om vilka värdepapper som omfattas.

12.   Revideringar: för gjorda revideringar förklaras här kortfattat orsak och omfattning.

13.   Skattning av täckningen per instrument efter inhemska emittenter: De nationella centralbankerna måste redovisa nationella skattningar av täckningen för varje instrumentkategori med inhemska emittenter, dvs. för emissioner av kortfristiga värdepapper, långfristiga värdepapper samt noterade aktier i den lokala valutan, i andra denomineringar i euro/nationella denomineringar av euron, inbegripet ecu, och i övriga valutor, i enlighet med nedanstående tabell. I skattningarna av ’täckning i %’ ska man ange täckningen för varje kategori som procentuell andel av det totala emissionsbeloppet, som ska anges under respektive rubrik enligt rapporteringsanvisningarna. Korta beskrivningar kan lämnas under ’kommentarer’. De nationella centralbankerna måste också ange förändringar i täckningen som föranletts av deltagande i valutaunionen.

 

Täckning i procent:

Kommentarer:

Emissioner i euro/nationella denomineringar av euro

Lokal denominering

STS

 

 

LTS

 

 

QUS

 

 

Euro/övriga nationella denomineringar av euron än den lokala valutan, inbegripet ecu

STS

 

 

LTS

 

 

I övriga valutor

STS

 

 

LTS

 

 

STS

=

kortfristiga skuldebrev.

LTS

=

långfristiga skuldebrev.

QUS

=

noterade aktier.

Avsnitt 4: Krav avseende Banken för internationell betalningsutjämning (BIS)

BIS rapporteringskrav följer samma principer som kraven för den nationella centralbankerna i avsnitt 1–3, med följande undantag:

Tabell 4

Block B Rapporteringsblankett för BIS

 

ICKE-INHEMSKA EMITTENTERS EMISSIONER I EURO/NAT. DENOM.

Utestående belopp

Bruttoemissioner

Inlöst belopp

 

B1

B2

B3

9.   KORTFRISTIGA SKULDEBREV

Totalt

S577

S642

S707

NCB

S578

S643

S708

MFI (utom centralbanker)

S579

S644

S709

Andra finansförmedlare (OFI)

S580

S645

S710

varav värdepapperiseringsinstitut

S581

S646

S711

Finansiella servicebolag

S582

S647

S712

Koncerninterna finansinstitut

S583

S648

S713

Försäkringsbolag och pensionsinstitut

S584

S649

S714

Icke-finansiella bolag

S585

S650

S715

Staten

S586

S651

S716

Delstater och kommuner

S587

S652

S717

Sociala trygghetsfonder

S588

S653

S718

Internationella organisationer

S589

S654

S719

 

 

 

 

10.   LÅNGFRISTIGA SKULDEBREV

Totalt

S590

S655

S720

NCB

S591

S656

S721

MFI (utom centralbanker)

S592

S657

S722

Andra finansförmedlare (OFI)

S593

S658

S723

varav värdepapperiseringsinstitut

S594

S659

S724

Finansiella servicebolag

S595

S660

S725

Koncerninterna finansinstitut

S596

S661

S726

Försäkringsbolag och pensionsinstitut

S597

S662

S727

Icke-finansiella bolag

S598

S663

S728

Staten

S599

S664

S729

Delstater och kommuner

S600

S665

S730

Sociala trygghetsfonder

S601

S666

S731

Internationella organisationer

S602

S667

S732

 

 

 

 

10.1   varav emissioner med fast ränta:

Totalt

S603

S668

S733

NCB

S604

S669

S734

MFI (utom centralbanker)

S605

S670

S735

Andra finansförmedlare (OFI)

S606

S671

S736

varav värdepapperiseringsinstitut

S607

S672

S737

Finansiella servicebolag

S608

S673

S738

Koncerninterna finansinstitut

S609

S674

S739

Försäkringsbolag och pensionsinstitut

S610

S675

S740

Icke-finansiella bolag

S611

S676

S741

Staten

S612

S677

S742

Delstater och kommuner

S613

S678

S743

Sociala trygghetsfonder

S614

S679

S744

Internationella organisationer

S615

S680

S745

 

 

 

 

10.2   varav emissioner med rörlig ränta:

Totalt

S616

S681

S746

NCB

S617

S682

S747

MFI (utom centralbanker)

S618

S683

S748

Andra finansförmedlare (OFI)

S619

S684

S749

varav värdepapperiseringsinstitut

S620

S685

S750

Finansiella servicebolag

S621

S686

S751

Koncerninterna finansinstitut

S622

S687

S752

Försäkringsbolag och pensionsinstitut

S623

S688

S753

Icke-finansiella bolag

S624

S689

S754

Staten

S625

S690

S755

Delstater och kommuner

S626

S691

S756

Sociala trygghetsfonder

S627

S692

S757

Internationella organisationer

S628

S693

S758

 

 

 

 

10.3   varav nollkupongare:

Totalt

S629

S694

S759

NCB

S630

S695

S760

MFI (utom centralbanker)

S631

S696

S761

Andra finansförmedlare (OFI)

S632

S697

S762

varav värdepapperiseringsinstitut

S633

S698

S763

Finansiella servicebolag

S634

S699

S764

Koncerninterna finansinstitut

S635

S700

S765

Försäkringsbolag och pensionsinstitut

S636

S701

S766

Icke-finansiella bolag

S637

S702

S767

Staten

S638

S703

S768

Delstater och kommuner

S639

S704

S769

Sociala trygghetsfonder

S640

S705

S770

Internationella organisationer

S641

S706

S771

 

 

 

 

Emissionernas löptider

Vad gäller löptid så betraktar BIS alla euro-företagscertifikat (ECP) och andra euroväxlar utställda inom ramen för ett kortfristigt program som kortfristiga instrument, och alla instrument utställda inom ramen för ett långfristigt program som långfristiga instrument, oavsett ursprunglig löptid.

Sektoruppdelning av emittenterna

BIS tillämpar vad som visas i nedanstående tabell när det gäller förhållandet mellan sektoruppdelningen av emittenter i BIS databas och den uppdelning som krävs enligt rapporteringsblanketterna.

Sektorvis uppdelning i BIS databas

 

Klassificering i rapporteringsblanketterna

Centralbank

Nationella centralbanker och ECB

Affärsbanker

Monetära finansinstitut (MFI)

OFI

Andra finansförmedlare (OFI)

Staten

Staten

Annan offentlig förvaltning

Statliga organ

Delstater och kommuner

Företag

Icke-finansiella bolag

Internationella institutioner

Internationella institutioner (övriga utlandet)

Klassificering av emissioner

Följande instrumentkategorier i BIS-databasen klassificeras som skuldebrev i statistiken över värdepappersemissioner:

inlåningsbevis,

företagscertifikat,

statsskuldväxlar,

obligationer,

euro-företagscertifikat (ECP),

medelfristiga skuldförbindelser,

andra kortfristiga instrument.

Värdering

Enligt BIS nuvarande värderingsregler värderas skuldebrev till återköpspriset och noterade aktier till emissionskursen.

BIS rapporterar till ECB alla emissioner uttryckta i euro/nationella denomineringar av euron (block B) som görs av enheter med hemvist i ’Övriga utlandet’. Dessa uppgifter uttrycks i US-dollar utifrån växelkurser per periodens slut för utestående belopp och periodens växelkursgenomsnitt för emissioner och inlösen. ECB räknar om alla uppgifter till euro enligt samma princip som BIS använder. För tiden före den 1 januari 1999 måste i stället växelkursen mellan ECU och US-dollar användas.”


(1)  Om rapporteringsskyldiga står inför en metodfråga som inte uttryckligen beskrivs i den här riktlinjen, ska de tillämpa europeiska national- och regionalräkenskapssystemet (ENS 2010) som framgår av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 549/2013 av den 21 maj 2013 om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i Europeiska unionen (EUT L 174, 26.6.2013, s. 1).

(2)  ’Övriga valutor’ avser alla andra valutor, inbegripet de nationella valutorna i medlemsstater utanför euroområdet.

(3)  Andra skuldförbindelser än aktier avser ’andra värdepapper än aktier, med undantag av finansiella derivat’.

(4)  Nettoemissioner behöver bara rapporteras om den nationella centralbanken inte kan överföra antingen bruttoemissioner eller inlösta belopp.

(5)  Noterade aktier avser ’noterade aktier med undantag av aktier/andelar i investeringsfonder och penningmarknadsfonder’.

(6)  Se punkt 2.07 i ENS 2010.

(7)  I praktiken emitterar pensionsinstitut inga skuldförbindelser.

(8)  Se punkterna 2.17 och 2.20 i ENS 2010.

(9)  Se punkt 5.102 i ENS 2010.

(10)  Kategori F.3 i ENS 2010.

(11)  Kategori F.511 i ENS 2010.

(12)  Kategori F.512 i ENS 2010.

(13)  Kategori F.519 i ENS 2010.

(14)  Block A för de nationella centralbankerna och block B för BIS.

(15)  Emission av fondaktier anses inte vara en finansiell transaktion; se ENS 2010, punkterna 5.158 och 6.59, och avsnitt 5 b) i denna del.

(16)  Transaktioner på andrahandsmarknaden som innebär byte av innehavare; omfattas inte av denna statistik.

(17)  Betraktas som två finansiella transaktioner; se ENS 2010, punkterna 5.96 och 6.25, och avsnitt 5 a ii) i denna del.

(18)  Transaktioner på andrahandsmarknaden som innebär byte av innehavare omfattas inte av denna statistik.

(19)  För mer detaljerad information om ’återköpsvärde’, ’marknadsvärde’ och ’nominellt värde’ se punkterna 5.90, 7.38 och 7.39 i ENS 2010.

(20)  Sedan den 1 januari 1999 behövs ingen växelkursrelaterad värdering av värdepapper emitterade i euro (del av block A), medan värdepapper emitterade av inhemska enheter i nationella denomineringar av euro (återstoden av block A) räknas om till euro med användning av den oåterkalleliga omräkningskursen per den 31 december 1998.

(21)  Se punkt 6.64 i ENS 2010.


Upp